B1:1 Svar

Lanternor
a)

Bogserfartyg förifrån, släpet längre än 200 meter eller bogserfartyg över 50 meter och släp kortare än 200 meter.
b) Segelfartyg styrbords sida.
c) Ej manöverfärdigt fartyg, babords sida, gör fart genom vattnet.
d) Segelfartyg styrbords sida, tilläggslanternor i riggen.
e) Linfärja.
f) Mudderverk hindersida (rött) och klarsida (passera där det lyser grönt).
g) Trålfiskare akterifrån.
h) Lotsfartyg styrbords sida.
i) Maskindrivet fartyg, babords sida, längd kortare än 50 m.
j) Kan vara akterlanterna.
k) Kan vara ankarliggare, alternativt t.ex. maskindrivet fartyg mindre än 7 meter och fart under 7 knop.
l) Maskindrivet fartyg, babords sida, längre än 50 meter.
m) Maskindrivet fartyg förifrån, längd kortare än 50 meter.
n) Minsvepare förifrån, längd kortare än 50 meter.
o) Begränsad manöverförmåga, ej fart genom vattnet.
p) Grundstött fartyg, längre än 50 meter.
q) Fiskefartyg – ej trålare, ej fart genom vattnet.
r) Hämmat av stort djupgående, akterifrån.
s) Bogserfartyg akterifrån, gult ljus är så kallat bogserljus.
t) Segelfartyg babord, masttoppslanterna.
u) Bogserfartyg med släp, babords sida, släpet längre än 200 meter. Släpet är två pråmar.
v) Ankarliggare längre än 50 meter.
x) Segelfartyg förifrån, sammansatt lanterna.
y) Svävare styrbord längd kortare än 50 meter. Gult blixtljus.
z) Trålare, babords sida, längre än 50 meter.
å) Ej manöverfärdigt fartyg, gör ej fart genom vattnet.
ä) Segelfartyg babords sida.
ö) Bogserfartyg, styrbords sida, släpets längd kortare än 200 meter.

 

B1:3 Svar

text Bilaga 1 Svar...

 

B1:3

text Bilaga 1...

 

B1:2

Para ihop signalfigurer och fartygsljus med samma betydelse samt ange vilka fartygstyper de gäller. Tänk på att en signalfigur kan motsvaras av flera fartygsljus.

 

B1:2 Svar

Lanternor Dagersignal Fartygstyp
1 A Ankarliggare. Dagtid ankarklot oavsett längd, (man ser ju hur stort fartyget är på dagen).
2 A Ankarliggare. Längre än 50 meter. Dagtid ankarklot oavsett längd, (man ser ju hur stort fartyget är på dagen).
3 G Bogserfartyg med släp längre än 200 meter, styrbords sida.
4 B Ej manöverfärdigt fartyg. Ligger troligtvis och driver.
5 B Ej manöverfärdigt fartyg. Fartyget är på väg (styrbords lanterna), ligger troligtvis och driver.
6 C Fartyg på grund kortare än 50 meter.
7 E Mudderverk. Passera där det lyser grönt.
8 H Fartyg hämmat av sitt djupgående, styrbords sida, längre än 50 meter.
9 D Fartyg med begränsad manöverförmåga, styrbords sida, kortare än 50 meter.
10 F Fiskefartyg. Trålfiske, ser babords sida.
11 F Fiskefartyg, ser styrbords sida.

 

16:1 Svar

a) 346° är vår verkliga kurs över grund inklusive missvisning, information från satelliter. Vår kompasskurs (stävade) kurs är 356° inklusive missvisning, information från en elektronisk kompass.
b) Vi har en avdrift på 10° eller deviation på kompasskursen från den elektroniska kompassen. Det kan också vara en kombination av avdrift, ström och deviation.
c) Att visad kurs är inklusive missvisning. Under inställningar kan man välja på att visa kursen rättvisande eller med hänsyn till missvisningen.
d) Deviationen är -4° på den elektroniska kompassen. GPS-kurs skulle vara +6° om det inte var någon avdrift, dvs 352° = km vilket också elektroniska kompassen skulle ha visat då. Skillnad -4°.

Km 352°
d +(-) 4°
Kk 356° Vår kompasskurs på elektroniska kompassen.

Missvisningen påverkar både kompasskursen och GPS-kursen lika här.
e) 352°. GPS kurs 346° M kan jämföras med Km 346°. Rätta så här:

K = 352°
m = +6°
Km = 346° (vår GPS-kurs inklusive missvisning).

 

16:1

Bilden är ett klipp från en navigator. Båten styr inte i någon rutt mot en girpunkt.

 

a) Vad är skillnaden mellan GPS-krs KÖG och kompasskurs?
b) Varför skiljer sig kurserna åt?
c) Vad betyder bokstaven M?
d) Vi antar att NO vind påverkar båten med en avdrift på 6° i de angivna förutsättningarna. Hur stor är deviationen då i den elektroniska kompassen (kompasskursen)?
e) Om missvisningen är ostlig 6°. Vad är då vår verkliga (rättvisande) kurs över grund?

 

10:42 a) Svar

6º. Rättvisande kurs K i enslinjen är 346º. Observera att det kan vara vanskligt att använda en farledsprick för kompasskontroll. Det finns alltid en risk att pricken kan ha flyttats från sitt läge. Oftast fungerar det dock tillräckligt bra eftersom farledsprickars position är utlagd med hjälp av navigator och GPS.

 

Anm: I verkligheten funkar inte just denna kontroll av den enkla anledningen att man inte ser det fasta sjömärket innan pricken. Gör gärna kompasskontroll i enslinjen vid tex Ramholmen sydväst om Marstrand.

 

10:42 a)

Under tiden passar Kalle på att kolla kompassen. Efter cirka 1,5 sjömil från tvärs fyren Stora Kalven ser han den gröna farledspricken mellan kobben Makrillen och Stora Lyngnholmen ens med det fasta sjömärket vid Klubban. Kompassen visar 340º. Hur många grader fel visar kompassen?

10:41 Svar

Cirka 8 knop (7,86). Distansen är 3,3 sjömil. Tiden 25 minuter delas med 60. 25/60 = 0,42. Distansen 3,3 delat med tiden 0,42 ger farten 7,86 knop.

Formel:

 

10:41

Kalle vill kolla farten på sin nya båt. Det sker i farleden med start från tvärs fyren Stora Kalven, norrut, till tvärs den röda farledspricken vid Fjällsholmens västsida. Det tog 25 minuter. Vad blev farten?

Tvärs är en 90º vinkel från farleden till fyren och från farleden till röda pricken.

10:40 d) Svar

En fyr som har ett blixtljus var tredje sekund. Har färgsektorerna vitt, rött och grönt sken. Occas betyder att den är endast tillfälligtvis tänd. Till vänster om fyren står ett fast sjömärke (ett typiskt kummel).

Underkategorier

Övningsfrågor Förarintyg

Bilaga 2