4:4 Svar

Lägg markören på fyren och du får bäring och avstånd till fyren som sedan läggs ut i sjökortet. Alternativt läggs EBL på fyren och med VRM mäter du avståndet.

4:4

Du färdas utmed en kust och ser en fyr som sänder Racon, här — • — , bokstaven K. Hur kan du med radarns hjälp fastställa en hyffsat bra position? 

7:2 Svar

a) Risken för kollision är mycket stor. Bäringen är oförändrad och förlängda plottningslinjen O - A går till centrum på radarskärmen.

b) 9 minuter. Räkna tiden från där ekot plottas andra gången, dvs punkt A till centrum på plottningsarket (där vi befinner oss).

c) Cirka 13 knop. Avståndet mellan W och A är 1,3 sjömil. Förflyttningen är 1,3 sjömil på 6 minuter. 6 minuter är lika med 1/10-dels timma. Multiplicera 1,3 med 10 så blir svaret 13 knop.

d) Cirka 120°. På plottningsarket blir kurslinjen ca 130°. Lägg på vår egen kurs 350° och dra av 360°. 130° + 350° - 360° = 120°.

6:9 Svar

1. Mellan varje ring är det en åttondels sjömil och det är 0,25 sjömil till yttersta ringen.
   
   
2. Snett ned till vänster. Se pilen längst ned i bild ovanför R-UP. Den pekar mot norr.
   
   
3. R-UP = relative motion.
   
   
4. De ligger längre bort än 0,25 sjömil.
   
   
5. Nej, inte om vi båda håller kurs och fart.
   
   
6. 28 sekunder.
   
   
7. 0,2 sjömil (två kabellängder).
   
   
8. AIS har upp till 30 sekunders fördröjd uppdatering för klass B.
   
   
9. Babord. Se spåret bakom den.
   
   
10. Autoläget och hög.
    
    
11. En nordprick.
    
    
12. 145°.
    
    
13. Det ligger under vattenytan.
    
    
14. Den ena visar vår kurs över grund (från satellit) och den andra vår kurs genom vattnet (från elektronisk kompass).

6:5

Det är dimma. För vilka fartyg väjer du här och hur?
Röd punk visar aktuell position, grått är ekots svans.

4:5 Svar 

a) Navigator: Gör en rutt som leder in i hamnen med god marginal till farligheter. Relativt mycket inzoomat på navigatorn så att du har bra koll på närområdet.

Radar: Sjö- och regnfilter noll. Varierar avstånd mellan mest inzoomat och till högst ca 0,5 sjömil. Justerar ofta gain. Pulsexpansion av (kort radarpuls)för att se bättre på riktigt nära håll. Du navigerar utmed navigatorns rutt och använder radarn för att se vad du har i din närhet.

b) En bra handstrålkastare som används att lysa mot eventuella farledsprickar och land när du närmar dig gästhamnen.

1:8 Svar

a) Räckvidden ökar, radarn ser till exempel låga ekon tidigare.
Om det är höga vågor så har radarn lättare att se ekon hela tiden. 
Radarn har också lättare att se två mindre kobbar där den ena ligger framför den andra.
En lägre placerad radar ser det troligtvis som ett eko.

b) Bilden blir lätt svajig eftersom radarn rör sig längre sträckor i sidled uppe i masten. Svårare att serva. Besvärligare hantering vid av- och påmastning. Det blir ett större område runt båten som radarn inte ser. Högre tyngdpunkt, gör att många båtar rullar mera.

1:6 Svar

Se bild, symbolen för radarreflektor liknar en ögonfrans.
Radarreflektorn är här monterad på ett fast sjömärke.

5:1 Svar

Om det är högtryck i atmosfären kan AIS och VHF signaler studsa i de olika joniserade skikten runt jorden. Då kan fartyg ses på mycket långa avstånd.

7:7

7:8

Akvarell av Sten Ramberg.

7:1

Din kurs är sydlig och du går i 6 knop. Du ser ett eko i bäring 195°, avstånd 5 sjömil. Efter 6 minuter ser du samma eko i bäring 200°, avstånd 4 sjömil.

a) Vad blir CPA, Closest Point of Approach?

b) Vilken kurs har det andra fartyget?

c) Vilken fart har det andra fartyget?