Kapitel 16

16:1

Bilden är ett klipp från en navigator. Båten styr inte i någon rutt mot en girpunkt.

 

a) Vad är skillnaden mellan GPS-krs KÖG och kompasskurs?
b) Varför skiljer sig kurserna åt?
c) Vad betyder bokstaven M?
d) Vi antar att NO vind påverkar båten med en avdrift på 6° i de angivna förutsättningarna. Hur stor är deviationen då i den elektroniska kompassen (kompasskursen)?
e) Om missvisningen är ostlig 6°. Vad är då vår verkliga (rättvisande) kurs över grund?

 

16:1 Svar

a) 346° är vår verkliga kurs över grund inklusive missvisning, information från satelliter. Vår kompasskurs (stävade) kurs är 356° inklusive missvisning, information från en elektronisk kompass.
b) Vi har en avdrift på 10° eller deviation på kompasskursen från den elektroniska kompassen. Det kan också vara en kombination av avdrift, ström och deviation.
c) Att visad kurs är inklusive missvisning. Under inställningar kan man välja på att visa kursen rättvisande eller med hänsyn till missvisningen.
d) Deviationen är -4° på den elektroniska kompassen. GPS-kurs skulle vara +6° om det inte var någon avdrift, dvs 352° = km vilket också elektroniska kompassen skulle ha visat då. Skillnad -4°.

Km 352°
d +(-) 4°
Kk 356° Vår kompasskurs på elektroniska kompassen.

Missvisningen påverkar både kompasskursen och GPS-kursen lika här.

e) 352°. GPS kurs 346° M kan jämföras med Km 346°. Rätta så här:

K = 352°
m = +6°
Km = 346° (vår GPS-kurs inklusive missvisning).

 

16:2

 

  

Bilden är ett klipp från en navigator.

a) Vad är ”GPS-fart” och ”Fart gen. vatten”?

b) Varför skiljer de båda farterna sig åt? Ange två tänkbara orsaker.

c) Vi antar att båda värdena visar rätt. Har vi med eller motström?

d) Hur mycket, i knop, påverkar strömmen oss här?

 

16:2 Svar

a) GPS-fart 6,7 knop är vår verkliga fart över sjöbotten. 7,1 knop är vår fart genom vattenmassan och visas av loggen.

b) Loggen kan vara felkalibrerad och visar då 0,4 knop för mycket. Det kan också vara motström.

c) Motström.

d) Där vi åker påverkar strömmen mot oss med 0,4 knop (skillnaden mellan 6,7 knop och 7,1 knop).

 

16:3

Det är nedsatt sikt. Du navigerar med både radar och navigator och dessutom har du AIS. Behöver du ändå ha optisk utkik? Motivera svaret.

16:3 Svar

Ja, man ska ha ständig utkik med alla tillgängliga medel och det innefattar även optisk utkik. Internationella sjövägsreglerna kapitel 5.

 

16:4

Du navigerar med radar och är på väg in i sundet mellan Ön och Land. Varför syns inte sundet på radarskärmen?

 

 

 

16:4 Svar

Lobvinkelns bredd (här 6°) gör att sundet inte syns på detta avstånd. Du behöver komma närmare, då öppnar sig sundet. Se sid 195 i Fritidsskepparen.

 

16:5

En navigator sägs uppdatera positionsinformationen från satelliterna med 10 Hz (tio gånger i sekunden). Hur kommer det sig då att vi ändå upplever att vår position på det digitala sjökortet släpar efter när farten är över cirka 20 knop?

16:5 Svar

Uppdatering mellan navigatorns antenn och satelliterna är 10 gånger per sekund (10 Hertz). Eftersläpningen beror på att navigatorns processor inte hinner med att flytta positionen på sjökortet lika snabbt.

16:6

Det syns plötsligt ett morsetecken på radarskärmen enligt bilden. Vad är det för något?

 

16:6 Svar

En fyr, farledsboj eller något annat som sänder en identifieringssignal bestående av ett morsetecken, här bokstaven K. Objektet är där morsetecknet är närmast din egen position som är i mitten.

16:7

Vad döljer sig bakom namnen och förkortningarna?

a) Navtex
b) EPRIB
c) SART
d) AIS
e) AIS SART
f) SRC
g) GMDSS
h) GNSS
i) Radar
j) AIS SRM
k) VHF
l) DSC
m) Galileo
n) Inmarsat
o) EGNOS

 

16:7 Svar

a) Navtex Mottagare som ger väder- och navigationsinformation.
b) EPRIB: Nödsändare som larmar via satellit till larmcentraler typ RCC.
c) SART: Nödsändare som sänder på samma frekvens som en radar. Tolv punkter anger var den nödställde befinner sig.
d) AIS: Automatic Identification System. Visar var andra fartyg befinner sig, anger deras kurs, fart med mera.
e) AIS SART: Nödsändare inom AIS-bandet.
f) SRC: Short Range Certificate, så kallat VHF-certifikat.
g) GMDSS: Samlingsnamnet för olika komponenter av utrustning som ingår i ett nödsystem för att hjälpa nödställda till sjöss, exempelvis VHF, EPIRB, SART, Navtex och satellitsystemet Inmarsat.
h) GNSS: Global Navigation Satellite System, samlingsnamnet för olika satellitsystem.
i) Radar: Navigationsinstrument för säkrare navigering i nedsatt sikt. Sänder radiovågor som reflekteras mot föremål och när de kommer tillbaka avbildas ekot på en radarskärm.
j) AIS SRM: PAN-PAN brådskande meddelande som sänds via AIS. Ej att förväxla med Mayday.
k) VHF: Very High Frequency, fartygsradio. Kanal 16 är anrops- och nödkanal.
l) DSC: Digital Selective Call. Digitalt nödanropssystem i en VHF som sänder nödmeddelande, distress alert.
m) Galileo: Europeiskt satellitsystem. Börjades tas i bruk december 2016.
n) Inmarsat: Satellitsystem för kommunikation.
o) EGNOS: Ett stödsystem för GPS med geostationära satelliter och markbaserade antenner för exaktare position. Se sid 185.

 

16:8

text kap 16... 

16:8 Svar

text...

16:9

text kap 16... 

16:9 Svar

text...

16:10

text kap 16... 

16:10 Svar

text...