Kapitel 15

Osäkerhetsområden
Om man inte har navigator bör man räkna med ett osäkerhetsområde när man angör en kust (närma sig en kust från havet).

Sjökort 61 nedre halvan.

15:1 

Du befinner dig 10 sjömil ost om fyren Gunnarstenarna. Båten styr K= 060° med en fart genom vattnet på 10 knop. Du bedömer kursfelet till +/- 3° och distansfelet till +/- 5 %. Ingen ström eller avdrift på grund av vind.

a) Rita ut osäkerhetsområdet efter tre timmars färd. Ange områdets fyra hörn i bäring och avstånd från Almagrundet.

b) Om du använder hörnen i området som yttersta gräns och gör det till en cirkel, hur stor blir radien då?

 

15:1 Svar

a) B = 173° avstånd 7,3 M, B = 167° avstånd 10,2 M, B = 148 ° till båda punkterna i öster, avstånd 6,5 M och 9,8 M.

b) Cirka 2,1 sjömil vilket motsvarar 7 % (2,1/30 = 7 %) av sträckan.

15:2

Sjökort 93, nedre halvan
Du har lämnat Skagens hamn och ska segla till Smögen. Du befinner dig vid nordbojen Q nordost om Skagen och tänker angöra kusten vid Hållö. Du sätter Kög mot sydbojen Sörgrundsberget SSV om Hållö. Kursfelet uppskattas till +/- 5 ° och distansfelet till +/- 6 %.

a) Rita ut osäkerhetsområdet med Sörgrundsberget som referenspunkt och ange avstånd och bäring till nordligaste och sydligaste hörnen.

b) Som du märker är osäkerhetsområdet ganska stort. Om det blir dimma, hur resonerar du då när området är så stort?

15:2 Svar

a) Till nordligaste hörnet, B = 323°, avstånd 4,2 sjömil och sydligaste hörnet B= 153°, avstånd 3,6 sjömil.
Rita först ut rättvisande kurs mellan bojarna. K = 024°. +/- 5° = 019° och 029°.
Distansen mellan bojarna är 34,5 sjömil. +/- 6 % ger +/ - ca 2 sjömil.

b) Man brukar säga att man ska utgår från det sämsta tänkbara läget inom området och handla därefter. Om du inte hittar någon av bojarna eller något annat att identifiera så är det troligtvis bäst att segla fram och tillbaka inom ett begränsat område och vänta tills dimman lättar.

15:3

Avdrift och ström
När det blåser ger vinden dig en avdrift. Om hela vattenmassan förflyttar sig talar vi om strömmande vatten, eller ström.

Du styr västlig kurs 270°. Det är nordlig vind och du uppskattar avdriften till 10° (vi bortser från missvisning och deviation i denna fråga).
a) Om du styr västlig kurs enligt kompassen, vilken kurs över grund kommer du då att färdas utmed?

b) Vilken kurs och vilka grader kommer navigatorn att visa?

c) Vilken kurs och vilka grader visar kompassen?

d) Om du vill kompensera för avdriften, vilken kompasskurs i grader ska du då styra och vad kallar vi den kursen?

e) Vad kommer navigatorn att visa i grader när du kompenserar för avdriften?
 

15:3 Svar

a) 260° blir din kurs över grund. Båten driver åt lä, babord.

b) 260°. Navigatorn visar kurs över grund, det vill säga din verkliga förflyttning.

c) Stävad kurs, här kompasskurs 270°.

d)  280°. Din stävade kurs.

Kgv 270° Kurs genom vattnet.
a   + (-10°) avdrift, vind in om styrbord, minustecken.
K = 280° din rättvisande kurs.

e) Kurs över grund 270°, din verkliga förflyttning.

15:4

Sjökort 61, övre halvan

Du färdas i en motorbåt och är 2 sjömil norr om bojen Tröskeln västra. Därifrån sätter du kurs mot fyren Flötjan. Det är västlig vind. Efter ett tag upptäcker du att kursen leder dig en sjömil ost om Flötjan.

a) Hur stor är avdriften?

b) Om du visste avdriftens storlek när du startade, vilken kompasskurs Kk skulle du då ha styrt för att kompensera för avdriften och komma fram dit du ville? Missvisning ostlig 6°, deviation enligt tabell.

c) Västlig vind, vad har den för kurs?

15:4 Svar

a) 9°. Rättvisande kurs är 341°. Din kurs över grund är 350°.

b) 329°

Kgv = 341° Kurs genom vattnet, rättvisande kurs om inte avdrift finns.
a = – (+9° ) avdrift, vind in från babord.
K = 332°
m = – (+6°)
Km = 326°
d   + (-3°) ur tabell
Kk = 329°

c) ostlig 90°.

15:5

Sjökort 61, nedre halvan

Under en seglats länsar en segelbåt ut mot havet i farleden nord Gunnarstenarna för NV vind. När man är tvärs Gunnarstenarna (i farleden) sätter man kurs upp emot Borgsbredan (ostmärket SV Huvudskär). Loggad fart är 6 knop. Efter två timmar handpejlar man den lilla ön Storskär i Bm 332° och Huvudskär fyr i Bm 038°. Missvisning ostlig 4°.

a) Hur stor är avdriften?

b) Från den pejlade positionen, vilken Kk ska man sätta mot en punkt 1 sjömil ost om Almagrundet med hänsyn till avdriften?

c) Efter hur lång tid kommer man att passera 17-meters grundet med bibehållen fart 6 knop?

15:5 Svar

a) 6°. Rättvisande kurs mot Dämban är 58°. Kög blev 64° till pejlat läge.
Rättade bäringar ger Storskär B = 336° och Huvudskär B = 042° (missvisning ostlig + 4°).

b) Kk 038°

Kgv = 054° Kurs genom vattnet, rättvisande kurs när avdrift inte finns.
a = - (+6°) avdrift för NV vind, in från babords sida, håll upp mot vinden.
K = 048°
m = - (+4°)
Km = 044°
d = - (+6°)
Kk = 038°

c) Efter 2 timmar och 15 minuter.
Distansen är cirka 13,5 sjömil delat med farten 6 knop = 2,25 timmar = 2 timmar och 15 minuter
(0,25 x 60 = 15).

15:6

Det går att räkna ut vilken kurs strömmande vatten har och med vilken fart vattenmassan rör sig. Tänk så här: ”Efter en timma är jag här, men jag skulle ha varit där.” Kurs ström KS och fart ström FS får man fram genom att sammanbinda punkten där du är och där du skulle ha varit. Se Fritidsskepparen sid 180.

Sjökort 93

Du färdas i en motorsnipa med autopilot utomskärs och båten styr från fyren Ramskär på kurs 235° mot nordpricken vid 2,3 meters grundet. Du ska dit för att fiska. Vädret är fint, inga andra båtar är i närheten och din uppmärksamhet är inte hundraprocentig. Farten är knappt fem knop. Efter en timma är du nära en boj och börjar titta på ekolodet vart 2,3 meters grundet är. Ekolodet visar betydligt större djup och du upptäcker nu att du är vid sydbojen istället i stället för vid nordpricken.

a) Vilken kurs och vilken fart har strömmen i det aktuella området?

b) Loggen visade 4,8 knop hela tiden. Vad blev din verkliga fart från Ramskärs fyr till sydbojen?

c) Vilken kurs blev din verkliga kurs över grund?

15:6 Svar

a) KS är 211°. Strömmen förde dig sydvart. Ta ut kursen från nordpricken till sydbojen. FS är 1 knop. Mät avståndet mellan pricken och bojen. Avstådet är 1 sjömil, du färdades i en timma, således är strömmens fart 1 knop.

b) 5,7 knop. Mät avståndet från fyren till sydbojen = 5,7 sjömil. Du färdades i en timma.

c) Kög = 231° (kursen från fyren till sydbojen).

15:7

Från fyren Ramskär styr du 187°. Din båt gör 16 knop enligt loggen. Efter en timma ska du vara vid gula lysbojen Fl (5) Y 20 s. Du var där redan efter 50 minuter på grund av en medström.

a) Vilken fart har strömmen?

b) Vad blev din fart över grund?

15:7 Svar

a) FS 3,3 knop. Sträckan är 16 sjömil och din båt gör 16 knop, således tar det en timma att åka den sträckan. Nu tog det 50 minuter. Du har åkt 16 sjömil på 50 minuter. (50/60 = 0,83 delat med 16 sjömil = 16/0,83 = 19,3). Fart ström = 19,3 – 16 = 3,3 knop.

b) Fart över grund, Fög, 19,3 knop. Sträckan är 16 sjömil och det tog 50 minuter (50/60 = 0,83 delat med 16 sjömil = 16/0,83 = 19,3 knop.

15:8

Du är på väg mot Oslo och närmar dig det stora trafiksepareringsområdet,
TSS, i Oslofjorden. Vad gäller när du kommer dit med din fritidsbåt?

15:8 Svar

Håll dig utanför området på styrbords sida. Om du måste korsa området ska det ske vinkelrätt och så snabbt som möjligt. Läs mera på sid 182 i Fritidsskepparen.

15:9

Sjökortsbilden i fråga 15:8 visar heldragna pilar i trafiksepareringsområdet. Ibland förekommer streckade pilar. Vad är skillnaden? 

15:9 Svar

Heldragna pilar anger fastställd färdriktning. Streckade pilar anger rekommenderad färdriktning.

15:10, sjökort 93

Du och din besättning befinner er 2 sjömil väster om fyren Hätteberget. Ni planerar att passera 3 sjömil nord om nordbojen Q, som står NO om Skagen.

a) Vilken kurs genom vattnet, Kgv, ska ni styra om det i området råder en nordlig ström, Ks = 000º och fart ström, Fs = 2 knop. Er fart enligt loggen, Fgv, är 10 knop.

b) Vilken fart över grund, Fög, kommer navigatorn att visa?

c) Vilken kurs över grund kommer navigatorn att visa?

15:10 Svar

a) Kurs genom vattnet, Kgv = 251º. Strömtriangeln görs på en timmas beräkning. Rita linjen från positionen vid Hätteberget till 3 sjömil nord om bojen. Det är Kög. Rita ut strömmens kurs, en linje rakt norrut från startpunkten och gör den 2 sjömil lång. Ställ in er Fgv 10 knop på passaren och lägg in den sträckan från där strömpilen slutar och låt den skära linjen Kög. Ta ut kursen. Den blir 251º. Logiskt eftersom man måste gå på något sydligare kurs på grund av att hela vattenmassan rör sig norrut.

b) Fög = 9,5 knop. Mät distansen från startpunkten väst Hätteberget till den punkt där linjen Kgv skär linjen Kög.

c) Kög = 262º. Lägg ut kursen från start till 3 sjömil nord nordbojen Q.